pysselnerd

Igår så satte jag mig och i lugn och ro läste igenom beskrivningen igen och titta på instruktionsvideon hos Drops. Aha, det är såå man gör! Eureka! Satte igång med stickorna igen och fattade åter igen ingenting. Jag vet inte hur många gånger sammanlagt som jag ömsom läste beskrivningen och ömsom tittade på videon. De skiljde sig något i hur man skulle göra och till slut fick jag äntligen lite kläm på det.

Sen när man fått kläm på nedminskningen så gick det fint, tills man skulle vända och börja lägga upp igen. Nya problem igen och när jag till slut fick kläm på det så kände jag att det var bara till att fortsätta och bli klar med den här jäkla hälen så att man inte glömmer under natten hur man skulle göra.

Just där och då så kändes det inte så lockande att tänka på att man skulle genomlida detta tre gånger till. Jag har ju två par sockar att sticka. Men nu känns det lite bättre idag igen. Nu vet jag ju hur man ska göra så nästa gång kommer det att vara lättare. Sen att det kanske inte är lika roligt att sticka strumpa efter strumpa är en annan historia. Men jag tror att det går bra i och med att det är så lätt att bara slätsticka fram hälen. Dessutom varvar jag ju med lite andra projekt in emellan, så det blir nog inte så dötrist trots allt.


Hur irriterad man än blir så är det trots allt nyttigt. Man gör något som man inte brukar göra och då tränar man de små hjärncellerna och håller dem vid liv. Och dessutom lär man sig någonting nytt.

Dags att ta tag i dagens stickning. Nu ska det stickas skaft och kolla hur mycket garn som går åt till en socka så jag vet hur mycket det går åt till de andra sockarna sen.